onsdag 29 mars 2017

Om att smita från uppgifter...

Håller på och limmar in fjolårets semesterfoton. Ja det är väl tredje dagen nu...vem vill limma in foton? Handen upp den som vill.....någon?...ingen?! Man vill ju bara ha albumet klart så där: varsågod! 
Förvånansvärt nog(!) så kan man lungt sitta o sprida ut alla foton över hela bordet, sortera, och drömma sig bort, man går igenom hela resan i huvudet, småler för sig själv..sorterar...funderar på nästa resa....man kanske tillochmed förflyttar sig bort från köksbordet(och fotona)och går in i garderoben o funderar om man har all utrustning man behöver för nästa resa...och sen förflyttar man sig ännu längre bort från köksbordet(och fotona)mot datorn och börjar googla utrustning som fattas inför nästa resa(tex. Badboll)där går tiden snabbt. Pang! 1 timme check! Då kommer man på att man inte tagit in posten, man går ut (och går för säkerhets skull snabbt förbi köksbordet, och ser åt ett annat håll)och nu befinner man sig ännu längre bort från köksbordet(och fotona)...åhå! Erbjudande i postlådan!..borde man åka in till stan? I bästa fall är man nu i bilen flere kilometer långt borta från fotona, och man kan börja känna sig trygg. High five! Jag klarade det! Jag smet från brottsplatsen och ingen märkte något! Helt otroligt! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar